होउन गारवा आयुष्यात ती आली
घेउन सुखांची बरसात ती आली
मी तर पाकळ्यांची आस केली
बनुन सडा पारीजात ती आली
रस्ता चालत होतो काट्यांचा जेव्हां
सोडून तीची पाउलवाट ती आली
बुडता बुडता किनारा गवसला मला
होऊन माझा आधार लाट आली
आसवात होतो कधी मी चिबं भिजलेला
घेऊन मग मेघातुन बरसात ती आली
आजवर या कुट्ट काळोखात जगलो
होउन प्रकाश घरी साजंवात ती आली
आसवात कधी आभाळ पाहील नाही
उधळून चादंण्यात चादंरात ती आली
कोण म्हणे मी भगांर भगांरात जगलो
रगंवुन रांगोळी माझ्या दारात ती आली
हा एक निवडूंग वाळवटांत होता एकटा
होऊन हिरवळ या श्रावणात ती आली.
सुधीर ......
मनापासुन ...... मनापर्यंत ......
sudhir you are superb
ReplyDeletesudhir kharach tuzya sagalya kavita khup chan ahet re........
ReplyDeletekaskay suchat tula itak sunder lihayala.........me tar tuzi fan zale...u r simpli great....
......ashach chan chan kavita lihit ja...tuz manpan tuzya kavitansarakhach sunder asel.....
.................................
tu kharach khup motha poet ahes.....
Hai sudhir1
ReplyDeleteU rocks................
Ummmmmmmmmmmmmmmmmhhaaaaa
ha sudhir.....
ReplyDeletekharach khupch apratim..lihatos yaar.........
aagdi hrudyatale shabda..lihile aahes mazya......
kharach mala khup aavdli tu lihaleli kavita.......
mazya jivanat tuzya kavite sarakhach kahitari ghadla aahe re.....
he kavita mala lagu padate
ReplyDelete-- Rakesh K. Divekar
Sudhir, Chhan Kaita aahe.. Keep writing..
ReplyDeleteregards
Chandra
cmarathe@gmail.com
hi sudhir, mitra kiti re dukha bharale aahe tuzya manaat, agadi jivhala laaun jaatat tuzya kavita. khupach chaan kavita aahet tuzya, sarvach ha. khup chaan lihitos.
ReplyDelete